birdsandcats

Jag måste bara säga att jag skattar mig själv otroligt lyckligt lottad. Jag har vänner i flera nyanser som alla är roliga och charmiga på sitt sätt. Min man är min liv lina, inte att han inte går att leva utan (men god forbid I eould have to) men för att han är stark, driven, snygg, snäll och smart. Han ser upp till mig & jag till honom men ändå kan han göra mig små tjänster (och stora) för att han älskar mig. Han kan fråga om jag har fått i mi någon lunch ännu, sms:a och berätta hur hans dag går eller ringer för att han saknat mi och egentligen velat liga kvar bredvid mig i sängen tills jag vaknat. Han är en händig, rolig - supportande karaktär i min vardag. Sen kan man alltid undra vad han finner hos mig men han brukar skämtsamt säga "det är bra att du är rolig i alla fall". Sedan faller vi ihop utav skratt. Så ska det vara - så ska det alltid vara. Jag och han. Han och jag. Skål för kärleken gott folk - i alla former. (Ps. Nu tycker jag att sambons lille brorson kan komma hem, han är efterlängtad & saknad!)